Hjälp med formulering (be om lån närstående)

[Vadskajaggöra2024]

Jag ska denna vecka skicka ett sms till min mamma där jag kommer be om lån/förskott på arv. Men HUR ska jag formulera mig? Hon kommer bli besviken på mig oavsett men orkar inte ringa i första läget känner jag.

 

[Pojop]

De beror nog på omständigheterna? Du får nog ge mer detaljer om du vill ha mer hjälp med formulering.

 

[Kimsan72]

Jag ska denna vecka skicka ett sms till min mamma där jag kommer be om lån/förskott på arv. Men HUR ska jag formulera mig? Hon kommer bli besviken på mig oavsett men orkar inte ringa i första läget känner jag.

Förlåt min fråga... men vore det inte på sin plats med ett samtal "öga mot öga" istället för "bara" ett sms/telefonsamtal?

 

[Frodda]

Förstår känslan av att inte orka eller vilja prata med anhöriga om situationen eftersom det är jobbigt och att man inte vill se dom besvikna på att man gjort val i livet som anses vara dåliga/dumma/skamfyllda.
Jag kände precis så innan jag tog samtalet med min familj om min skuldsituation. Men det bästa va att göra det öga mot öga samt över telefon. Att prata var jobbigt men mycket bättre än vad ett sms hade varit. Alla kan göra fel, det som gäller är bara att lära sig av det och göra bättre framöver. Tror din mamma kommer stötta dig mer än du tror och inte alls vara arg eller besviken utan vill nog bara hjälpa dig så snart du berättar om hur läget är med allt.

 

[Patron]

Förstår känslan av att inte orka eller vilja prata med anhöriga om situationen eftersom det är jobbigt och att man inte vill se dom besvikna på att man gjort val i livet som anses vara dåliga/dumma/skamfyllda.
Jag kände precis så innan jag tog samtalet med min familj om min skuldsituation. Men det bästa va att göra det öga mot öga samt över telefon. Att prata var jobbigt men mycket bättre än vad ett sms hade varit. Alla kan göra fel, det som gäller är bara att lära sig av det och göra bättre framöver. Tror din mamma kommer stötta dig mer än du tror och inte alls vara arg eller besviken utan vill nog bara hjälpa dig så snart du berättar om hur läget är med allt.

Grymt skrivet, ett sms är så opersonligt på nåt vis att prata öga mot öga och visa sig sårbar visar på genuinitet och man bestämt sig och är målmedveten att göra något åt sin situation.Det är inte lika lätt som att skicka ett sms.

 

[livrädd]

Jag önskar dig all lycka, gjorde samma sak förra veckan och det orsakade tyvärr mer sorg och skuld för mig än stöttning.
Uppväxt med en rätt knepig familj, en mamma som konstant försvarar sin brist på stöd gentemot oss barn genom att beskylla vår pappa för det.
Samt en pappa som hälften av syskonen inte alls har en relation med pga han endast skapat mer problem när vi bett om hjälp.
Min mamma agerade precis så som jag inte önskar någon bli bemött i en sånhär situation.
Jag frågade om hon kan tänkas stå som medlånetagare för mig men blev istället ifrågasatt med om jag inte är klok.
Sen ville hon ha korten på de lånen jag ville samla vilket hon fick men trots det vill hon nu inte prata med mig.
Ringde henne idag för att prata om det som skett och be henne förstå att jag samlat mod i flera veckor för att ens fråga henne om detta.
Det spelade ingen roll för hon vill inte bli indragen och vill inte bara skyldig samhället pengar.
Vilket jag respekterar och förstår men jag önskar hon hade kunnat svara så förra veckan istället för alla sårande ord och avståndstagandet hon nu gjort mot mig..

 

[livrädd]

Inte min mening att ta modet ifrån dig, jag önskar dig genuint lycka till och håller tummarna för att du får den respons du förtjänar ❤️.
Jag skickade först ett sms där jag skrev att jag behöver fråga en sak men att jag inte riktigt vet hur jag ska uttrycka mig då jag skäms otroligt mycket.
I smsen skrev jag ner vad jag behövde hjälp med och varför.
Avslutade med att skriva att min mamma gärna får ringa om hon vill prata med mig om det.

 

[Patron]

Jag önskar dig all lycka, gjorde samma sak förra veckan och det orsakade tyvärr mer sorg och skuld för mig än stöttning.
Uppväxt med en rätt knepig familj, en mamma som konstant försvarar sin brist på stöd gentemot oss barn genom att beskylla vår pappa för det.
Samt en pappa som hälften av syskonen inte alls har en relation med pga han endast skapat mer problem när vi bett om hjälp.
Min mamma agerade precis så som jag inte önskar någon bli bemött i en sånhär situation.
Jag frågade om hon kan tänkas stå som medlånetagare för mig men blev istället ifrågasatt med om jag inte är klok.
Sen ville hon ha korten på de lånen jag ville samla vilket hon fick men trots det vill hon nu inte prata med mig.
Ringde henne idag för att prata om det som skett och be henne förstå att jag samlat mod i flera veckor för att ens fråga henne om detta.
Det spelade ingen roll för hon vill inte bli indragen och vill inte bara skyldig samhället pengar.
Vilket jag respekterar och förstår men jag önskar hon hade kunnat svara så förra veckan istället för alla sårande ord och avståndstagandet hon nu gjort mot mig..

Oj beklagar verkligen, det måste kännas väldigt hårt men var stolt att du försökte nå din mamma. Jag hoppas hon tar sitt sunda förnuft och att hennes arga reaktion kanske mynnar ut i besvikelse.Tänker att hennes reaktion nu är ett svar på hennes egen känsla av att hon har lärt dig att göra annorlunda.Jag hoppas verkligen att ni hittar tillbaka till varandra. Va stolt över dig själv att du va öppen och ville berätta om din situation för att må bättre trots det tråkiga resultatet.Kämpa vidare du inspirerar!

 

[LånaUtanPapper]

Jag gjorde mitt val för länge sen om att jag aldrig kommer fråga mina föräldrar om lån/arv eller pengar att betala mina skulder. Där drog jag min gräns.

Om det blir utmätning eller skuldsanering till slut så är det så det får bli kom jag fram till. Idag har jag skuldsanering och är glad över att jag aldrig diskuterat något om min ekonomiska situation med föräldrarna, trots att dom har pengar.

Att släppa lånen till Kronofogden och jobba dig mot skuldsanering (om du inte får första ansökan) är också ett alternativ som finns om allt annat är uttömt. Att vara hos kronofogden är inte så hemskt som det låter.

 

[livrädd]

Ja, någonstans skäms jag ännu mer nu eftersom jag frågade.
Egentligen borde jag veta bättre för jag är knappt 40år, skilt mig och gått igenom en hel del i livet sen jag var 17 år och valde att flytta hemifrån.
Tog körkort, pluggade på högskola, levde under 8 år i en fruktansvärd relation och när jag där valde att gå vidare så var mina föräldrar en bidragande faktor till att skilsmässan blev tuffare än vad den behövde bli.
Min exman var lättpåverkad, tog gladeligen emot tips från min pappa om hur dom ska göra tillvaron ännu tuffare för mig.
Min mamma var delaktig i att konstant fråga ut mig om sanningen egentligen är att jag skiljer mig för att jag hittat en ny, hon påstod att det jag valde att berätta om hur mitt äktenskap såg ut egentligen bara var en lögn.
Lovade mig då att aldrig be om hjälp då det var ett enormt svek att bli beskylld för att ljuga..men tyvärr så glömde jag av mig och ville tro något som jag vet är lögn. Jag har ju egentligen hela mitt liv att se tillbaka på och bristen på stödet är tillräckligt för att jag borde veta bättre..
Jag vill gärna veta mer gällande kronofogden, inkasso osv.
Min fundering är väl mest om jag kan hoppa över 1 månad på vissa lån för att betala in extra på andra lån.
Jag har smslån på 200000:- som jag försöker komma underfund med kring hur jag ska göra utan att riskera allt jag lyckats bygga upp med min nuvarande partner.