- Blev medlem
- 30 Juni 2015
- Meddelanden
- 10 576
- Mottagna reaktioner
- 7 012
- Poäng
- 4 807
Och en annan fråga, kan din bror betala ngt av egen ficka varje månad för att kompensera den som hjälper honom med lånet? Han har ett jobb om jag uppfattat det rätt?
Exakt så!Jag håller med @Myra om att det inte alltid är bra att vara för konkret på de stora målen. För mig, i mitt arbete med mina egna skulder, var de små målen nästan viktigare än Det Stora Slutmålet eftersom Det Stora Slutmålet var långt inne i framtiden, och det var lätt att tappa sugen när det inte tycktes som om den dagen kom närmare. Då var det bättre att ha små konkreta mål som det var lättare att nå, och det var det som gav mig motivationen. Sen när jag klarade av Det Stora Slutmålet på grund av att alla småmålen hade demolerat skuldberget så kändes det otroligt bra. Så, kanske låt dit Stora Slutmål vara lite luddigt, vagt, och flytande – utan deadline – och istället fokusera på små, lätta, och i tiden näraliggande småmål.
Och jag förstår det där med din bror, så tänker inte säga något om det. Hoppas det löser sig för er, bara.
Tack Myra, du get så vettiga tips och snöar inte in på oväsentligheterna!Två steg fram och två steg back är ändå bättre än två steg fram och tre steg back.
Så om du anser att du räddar din bror igenom att göra som du skriver, maxa Fairlo och ta skatteåterbäringen och då hamnar tillbaka på noll så är det ändå bättre än att inte alls kunna hjälpa honom. Jag tänker inte moralisera över varför han inte själv kan ta ansvar eftersom du skriver att det inte finns ngt annat alternativ för dig än att hjälpa honom.
Jag undrar bara om dina föräldrar kan höja sitt bolån men att du bidrar med det som det kommer kosta extra för dem att betala? Blir det inte billigare för dig? Lägre kostnad än att höja Fairlo och så räddar du din skatteåterbäring?
Och sen tänker jag att det kanske hade känts bättre för dig att inte ha ett så konkret mål att bli skuldfri ett visst år eller antal år. Åren går fort. Även om du bestämmer att det ska ta 8 år att bli skuldfri men att det istället tar 11 år så komemr din ekonomiska situation att bli så mkt bättre år 8 (med säg 3 år kvar) än det är idag. Märker detta av egen erfarenhet.
Tack snälla duTack Myra, du get så vettiga tips och snöar inte in på oväsentligheterna!
Min bror kommer att kunna betala lite varje månad ja, och vi kommer höja det som nu sen han fick jobb varit 1000 kr till 2000 kr per månad.
Det är en riktigt bra tanke med att se om föräldrarna kan höja bolånet, och jag tar överskottet där istället. Att jag inte övervägt detta, är ju kanske det som är det största problemet, och det är att min familj inte känner till min situation. De tror att jag bara har det toppen och superbra ekonomi som höginkomsttagare. Och jag ska inte skylla helt på min bror här, för det är klart att det bottnar sig i mina egna rädslor, men jag har velat hålla uppe den fasaden för att inte lägga på dem ytterligare bördor och oro. Jag är fortfarande inte redo att göra det, men ska fundera lite.
Du har faktiskt helt rätt, och detta har jag inte tänkt på tillräckligt. Jag är lite ”allt eller inget” och måste jobba med precis det du säger -att se delmålen. Jag menar, vara att komma under en miljon i skulder kommer ju vara enormt! Varje enskilt låns delbetalning är ett stort steg närmare, så det ska också uppskattas. Tack för inputen.Jag håller med @Myra om att det inte alltid är bra att vara för konkret på de stora målen. För mig, i mitt arbete med mina egna skulder, var de små målen nästan viktigare än Det Stora Slutmålet eftersom Det Stora Slutmålet var långt inne i framtiden, och det var lätt att tappa sugen när det inte tycktes som om den dagen kom närmare. Då var det bättre att ha små konkreta mål som det var lättare att nå, och det var det som gav mig motivationen. Sen när jag klarade av Det Stora Slutmålet på grund av att alla småmålen hade demolerat skuldberget så kändes det otroligt bra. Så, kanske låt dit Stora Slutmål vara lite luddigt, vagt, och flytande – utan deadline – och istället fokusera på små, lätta, och i tiden näraliggande småmål.
Och jag förstår det där med din bror, så tänker inte säga något om det. Hoppas det löser sig för er, bara.
Det är inte frågan om att låna för att betala spelskulder. Hennes bror hade ingen hemförsäkring när köksverandan brann och därför behövs pengar.Skulle ej rekommendera att ta hjälp av föräldrarna. Även om du känner dig helt säker på att du aldrig kommer spela igen och allt blir fantastiskt bara skulderna är borta (detta intalar vi oss men är inte sant) så vet vi alla att det är lätt att ta återfall. Om du mår dåligt nu pga röran så blir det 100 gånger värre när du involverar din familjs pengar och sedan tar återfall.
Kan de finnas där för stöd i allmänhet, fantastiskt. Men be ej om pengar av dom för att lösa dina spelskulder. Det är min rekommendation i varje fall.