- Blev medlem
- 8 Juni 2018
- Meddelanden
- 298
- Mottagna reaktioner
- 197
- Poäng
- 367
Nu så har jag betalat sista till KF på min betalplan, bara 2 år kvar på skuldsaneringen. Nu är vi alla olika med olika förutsättningar och möjligheter, men jag har haft det så bra under hela skuldsaneringen. Ekonomiskt, fortfarande ett helvete med jobb, utmattning och fibro. De senaste 5-6 åren innan jag fick inledande så hade jag ungefär totalt 0 kronor på fickan 1 timme efter lönen. Bidrog inget till hyra, mat, bensin, inget. Hade inga pengar att göra något med barnen om inte min fru svishade mig. Ett antal ggr det fick bli nej till en korv på ica för jag hade inga pengar och min fru jobbade så ingen svisch. Sen så bad jag inte om pengar om jag inte var absolut tvungen för det var skitjobbigt varje gång. Sen jag fick inledande så har jag sedan första månaden betalat halva hyra, alla försäkringar, mobilräkningen, lite bensin och käk och det känns väldigt bra. Fördelen med att ha levt så många år utan en krona är att behovet av att handla bara för att handla är obefintligt så jag har sparat nästan allt av resterande belopp varje månad. Nu ska jag betala till Csn också, men kommer kunna spara mer. MItt problem var för mycket skulder som inte gick att komma till balans med så att det sjönk. Jag hade ju kanske 50k i skulder varje månad och ungefär 22k efter skatt. Ett under jag aldrig hamnade hos KF. Målet för oss är att spara ihop till insatsen till ett hus och det har jag lyckats med under betalplanen så nu har jag satt målet lite högre för att utmana mig själv. Den enda oron egentligen är om min arbetsgivare lyckas göra sig av med mig. Då faller alla husplaner känns det som för jag är inte direkt högintressant på arbetsmarknaden.