- Blev medlem
- 19 April 2022
- Meddelanden
- 190
- Mottagna reaktioner
- 82
- Poäng
- 237
Åh, som jag känner igen mig när du berättar, skilsmässa, flera flyttar, varit arbetslös, otur med det mesta, bilar, äktenskap, förlorat nära och kära mm, trodde jag lärt mig något på vägen vad gäller ekonomin men blev sjuk av allt istället och kunde inte tänka klart till sist, som en hjärndimma. Är bra på att dölja mitt mående utåt för de flesta, men jobbigt även det, helst vill jag bara lägga mig ner och dö typ :-(. Men har man barn måste man. Känner så med dig, vi verkar ha haft liknande omständigheter Ett elände när man varje månad saknar pengar till räkningar, kan aldrig slappna av. Och orkar inte låna mer och kan inte låna mer, det får väl förfalla helt enkelt. Tänker på dig, en svart gardin som du beskriver, precis så det känns. :-( Har du familj som kan hjälpa dig? Mina vet inte ens om min situation och är pensionärer, skäms ens att berätta och de har ingen möjlighet heller, även om de hjälpt till ibland när de kan. Har lagt ut saker på försäljning men inga andra än bedragare hör av sig.Beklagar allt du varit med om ,
Bra att du har dim dotter, som håller dig uppe. Men förstår din känsla, att bara försvinna och lämna allt kaos. Men även jag har en dotter som är ljuset i livet, den som gör att man kämpar. Precis som du säger så har jag gjort stor skada på vårat liv, men finns orsaker med- skilsmässa med förlustförsäljning på hus. Efter några år separation igen som orsakade flera flyttar, skattesmäll dåliga beslut etc. Sitter jag med med räkningar och denna månad mycket back, vet inte heller var jag ska ta pengarna ifrån. Ringde några fordringsägare i torsdags som sköt fram betalning, nen det är konstgjord andning. Pratade med Skuldrådgivare i onsdags som rådde söka skuldsanering, men kommer inte klara mig framåt de 5 månader som väntetiden är nu.
Har kämpat med betalningar och fått ner skulder en hel del, sett ljust på samlingslån, men efter samtalet med Skuldrådgivaren har jag börjat tänka annat. Han menade på att det eg inte löser ngt, och han har troligtvis rätt. Men nu känns det som livet är i fritt fall, stor svart gardin över livet....
Där är jag nu, tror vi kanske är på liknande plan? Pratar gärna vidare, vi kanske kan stötta varandra....
Kram
Skriv gärna till mig i DM om du vill, följs gärna åt. Så tacksam för detta forum, man känner sig inte ensam i vart fall
Hoppas det löser sig på något sätt för oss båda