Budget under löneutmätning.

[Jessica87]

Jag vet att jag har väldigt låga matkostnader, och jag kan tycka ditt mål på 2500 kr är fullt rimligt. För 1000 kr mer i månaden, kan du lätt köpa dyrare korv och äta nötfärs istället för blandfärs, samt äta kvarg och mer protein. Glöm däremot inte att även linser, böner och kyckling är mycket bra källor till att få i sig protein och är dessutom billigt. Gör tex chili corn carne istället för köttfärssås och bönorna ger dig mer protein än bara färsen. Linser är perfekt protein och kan med fördel dryga ut andra rätter för mer protein i grytor, gratänger,soppor osv.

Däremot, precis som du skriver själv, verkar det vara just hämtmat, godis och dricka som är dina problem här. För mig känns det som att du krockar i ditt eget tänk. Att först skriva att du vill äta näringsrik och bra mat med högt protein, till att sen äta ganska mycket av just snacks, pizza, hämtmat och dricka, som är bland det onyttigaste du kan äta istället. Där får jag inte ihop det alls.

Jag köper att man ibland är trött, lat, inte orkar, eller annat för att inte hålla på med mat varje dag, och att man då gärna vill ta till snabbmat. Men samtidigt, offrar man kanske 1 eller 2 dagar i månaden på att laga tex lite storkok, så har man färdig mat i frysen att plocka fram utan ansträngning de dagar man känner så. Att koka lite pasta till en färdig köttfärssås tar inte många minuter, eller att plocka fram lite ärtsoppa, linsgryta eller wook som är helt färdig att bara värma i micron.

Jag tror absolut att du kan lyckas om du bara börjar planera lite. Håller man sig dessutom på ett normalt blodsocker genom dagen, så minskar sötsuget och att slänga i sig en massa onödigt i bara farten.

Det ena utesluter inte det andra. Att man vill ge sin kropp bra med näring och tillräckligt med protein för exempelvis muskeluppbyggnad, har inget att göra med att man utöver det äter godis eller annat.

 

[Janina]

Det ena utesluter inte det andra. Att man vill ge sin kropp bra med näring och tillräckligt med protein för exempelvis muskeluppbyggnad, har inget att göra med att man utöver det äter godis eller annat.

Fast nu missförstår du mig. Det jag menar är att om du tex äter pizza 2 gånger i veckan, så ger du din kropp ganska dålig mat dessa 2 dagar. Att då inte tex kunna äta en billigare falukorv någon gång ibland, för att det inte är lika hög kötthalt i den som i en dyrare variant. Det blir lite som att en pizza är ok att unna sig ett par dagar i veckan, trots dåligt näringsinnehåll, men det går inte äta en billigare korvrätt hemma ( som dessutom går att göra ganska nyttig med bra tillbehör), för korven är inte tillräckligt nyttig för att du vill äta just bra mat? Jo, det krockar faktiskt i mina tankar.

Som jag skrev innan, om du har en matbudget på tex 2500 kr som är ditt mål, så kommer du ha råd med den dyra falukorven ( med mer kötthalt), nötfärs osv för den summan. Men likväl, att tex köpa en billig falukorv med tillbehör för ca 100 kr och få ut runt 10 portioner för 10 -15 kr styck, eller en pizza på pizzerian för 120 kr som du äter på ett mål? Ser du skillnaden i pris och och att det du betalar 120 kr för på ETT mål "skräpmat", skulle jag lätt kunna klara 10 middagar/luncher på, och det är inte sämre näringsmässigt om du jämför pizza och korven mot varandra. Skulle du köpa den dyra falukorven, så räkna till 5 kr per portion och du klarar både din matbudget och får en rätt ok och bra lunch/middag för ca 20 kr.

 

[Jessica87]

Fast nu missförstår du mig. Det jag menar är att om du tex äter pizza 2 gånger i veckan, så ger du din kropp ganska dålig mat dessa 2 dagar. Att då inte tex kunna äta en billigare falukorv någon gång ibland, för att det inte är lika hög kötthalt i den som i en dyrare variant. Det blir lite som att en pizza är ok att unna sig ett par dagar i veckan, trots dåligt näringsinnehåll, men det går inte äta en billigare korvrätt hemma ( som dessutom går att göra ganska nyttig med bra tillbehör), för korven är inte tillräckligt nyttig för att du vill äta just bra mat? Jo, det krockar faktiskt i mina tankar.

Som jag skrev innan, om du har en matbudget på tex 2500 kr som är ditt mål, så kommer du ha råd med den dyra falukorven ( med mer kötthalt), nötfärs osv för den summan. Men likväl, att tex köpa en billig falukorv med tillbehör för ca 100 kr och få ut runt 10 portioner för 10 -15 kr styck, eller en pizza på pizzerian för 120 kr som du äter på ett mål? Ser du skillnaden i pris och och att det du betalar 120 kr för på ETT mål "skräpmat", skulle jag lätt kunna klara 10 middagar/luncher på, och det är inte sämre näringsmässigt om du jämför pizza och korven mot varandra. Skulle du köpa den dyra falukorven, så räkna till 5 kr per portion och du klarar både din matbudget och får en rätt ok och bra lunch/middag för ca 20 kr.

Ja, men då pratar vi endast om pizza, som jag inte äter som nån standardmat. Sen vill jag också tycka om det jag äter. Så det är så jag väljer. Godis, dricka etc är ju inte istället för mat. Och mycket hämtmat utemat jag köper är bra mat utifrån hur jag vill äta näringsmässigt. Alla gör vi våra val och det som är rätt för en behöver inte vara rätt för andra. Och vad säger att jag äter en pizza på ett mål? Låt oss släppa diskussionen om vad man väljer att äta och inte.

 

[Janina]

Ja, men då pratar vi endast om pizza, som jag inte äter som nån standardmat. Sen vill jag också tycka om det jag äter. Så det är så jag väljer. Godis, dricka etc är ju inte istället för mat. Och mycket hämtmat utemat jag köper är bra mat utifrån hur jag vill äta näringsmässigt. Alla gör vi våra val och det som är rätt för en behöver inte vara rätt för andra. Och vad säger att jag äter en pizza på ett mål? Låt oss släppa diskussionen om vad man väljer att äta och inte.

Jag släpper gärna diskussionen, men försöker bara hjälpa till, inte döma dig, även om mina ord är "hårda". Du skriver ju själv att du lägger ner för mycket pengar på utemat/hämtmat, pizza, snacks och dricka, samtidigt som du inte får ihop ekonomin just pga detta. Jag ger bara min syn på saken.

Om du vill lägga alla dessa pengar på mat, det är ditt val och inget jag lägger mig i, men sanningen är ändå att vi lever på löneutmätning och inte kan leva så dyrt varje månad utan att gå back och hamna mer illa till. Valet är ditt, och jag har, med ungefär samma summa som dig i månaden för utgifter, kunnat spara och lever ganska normalt på det ändå, utan att kunna unna mig allt jag vill ha. Vi är båda ensamstående utan barn, har sjukdom som kräver medicin/sjukvård, båda behöver glasögon/linser, och vi har ungefär samma summa pengar att leva för i månaden. Jag kan spara runt 2-4 tusen i månaden, du går back, behöver låna och har det betydligare tuffare med ekonomin än mig. Någonstans i detta så skiljs våra liv enormt mycket åt på vad vi lägger pengarna på, och det är väl där någonstans jag försöker ge tips och råd på det jag klarar bra med ekonomin, och att få andra att tänka till.

Jag har flertalet gånger skrivit i denna tråd ( som förvisso är lång och har många inlägg om allt möjligt) och där försökt ge massa tips och råd att kunna överleva på en mindre summa. Oftast är svaren tillbaka att jag är duktig, det är bra gjort osv. Jag är inte ute efter beröm eller att jag är duktig, jag vill ge er tips och inspiration på att det går att få ihop det om man bara planerar och tänker efter. Ert "tänk" är inget jag kan hjälpa till med, det är ni själva som väljer vad ni lägger pengar på och hur ni hanterar er ekonomi. Men att månad efter månad gå back och inte klara sig, då kanske det ändå är dags att börja tänka om och börja planera bättre? Göra prioriteringar på vad som är viktigt och vad som är onödigt?

Blir faktiskt lite ledsen när man här efterfrågar råd och tips, får det nedskrivet, och tar det som kritik tillbaka att man vill avsluta diskussionen och försvarar sitt beteende med att att " jag väljer själv vad jag vill äta". Varför ber du då om råd och tips?

 

[Hella]

Jag släpper gärna diskussionen, men försöker bara hjälpa till, inte döma dig, även om mina ord är "hårda". Du skriver ju själv att du lägger ner för mycket pengar på utemat/hämtmat, pizza, snacks och dricka, samtidigt som du inte får ihop ekonomin just pga detta. Jag ger bara min syn på saken.

Om du vill lägga alla dessa pengar på mat, det är ditt val och inget jag lägger mig i, men sanningen är ändå att vi lever på löneutmätning och inte kan leva så dyrt varje månad utan att gå back och hamna mer illa till. Valet är ditt, och jag har, med ungefär samma summa som dig i månaden för utgifter, kunnat spara och lever ganska normalt på det ändå, utan att kunna unna mig allt jag vill ha. Vi är båda ensamstående utan barn, har sjukdom som kräver medicin/sjukvård, båda behöver glasögon/linser, och vi har ungefär samma summa pengar att leva för i månaden. Jag kan spara runt 2-4 tusen i månaden, du går back, behöver låna och har det betydligare tuffare med ekonomin än mig. Någonstans i detta så skiljs våra liv enormt mycket åt på vad vi lägger pengarna på, och det är väl där någonstans jag försöker ge tips och råd på det jag klarar bra med ekonomin, och att få andra att tänka till.

Jag har flertalet gånger skrivit i denna tråd ( som förvisso är lång och har många inlägg om allt möjligt) och där försökt ge massa tips och råd att kunna överleva på en mindre summa. Oftast är svaren tillbaka att jag är duktig, det är bra gjort osv. Jag är inte ute efter beröm eller att jag är duktig, jag vill ge er tips och inspiration på att det går att få ihop det om man bara planerar och tänker efter. Ert "tänk" är inget jag kan hjälpa till med, det är ni själva som väljer vad ni lägger pengar på och hur ni hanterar er ekonomi. Men att månad efter månad gå back och inte klara sig, då kanske det ändå är dags att börja tänka om och börja planera bättre? Göra prioriteringar på vad som är viktigt och vad som är onödigt?

Blir faktiskt lite ledsen när man här efterfrågar råd och tips, får det nedskrivet, och tar det som kritik tillbaka att man vill avsluta diskussionen och försvarar sitt beteende med att att " jag väljer själv vad jag vill äta". Varför ber du då om råd och tips?

Känner igen mej i @Jessica87. Det är så frustrerande när man VET vad man ska göra. Och ändå faller för frestelser. Jag har depression och faller ner i "mörka kaninhål". Det är som en liten djävul sitter på axeln. Jag "förtjänar att åtminstone få lite godis". Sen mår man ännu sämre... Det är nog svårt att förstå för dem som har jättebra karaktär att fatta. Dom min syrra sa: - Va menar du? Vill du må dåligt!?
Nej de vill jag faktiskt inte men förstår frågan Men som vi skrev innan. Vi kämpar på mot förändring

 

[Jessica87]

Jag släpper gärna diskussionen, men försöker bara hjälpa till, inte döma dig, även om mina ord är "hårda". Du skriver ju själv att du lägger ner för mycket pengar på utemat/hämtmat, pizza, snacks och dricka, samtidigt som du inte får ihop ekonomin just pga detta. Jag ger bara min syn på saken.

Om du vill lägga alla dessa pengar på mat, det är ditt val och inget jag lägger mig i, men sanningen är ändå att vi lever på löneutmätning och inte kan leva så dyrt varje månad utan att gå back och hamna mer illa till. Valet är ditt, och jag har, med ungefär samma summa som dig i månaden för utgifter, kunnat spara och lever ganska normalt på det ändå, utan att kunna unna mig allt jag vill ha. Vi är båda ensamstående utan barn, har sjukdom som kräver medicin/sjukvård, båda behöver glasögon/linser, och vi har ungefär samma summa pengar att leva för i månaden. Jag kan spara runt 2-4 tusen i månaden, du går back, behöver låna och har det betydligare tuffare med ekonomin än mig. Någonstans i detta så skiljs våra liv enormt mycket åt på vad vi lägger pengarna på, och det är väl där någonstans jag försöker ge tips och råd på det jag klarar bra med ekonomin, och att få andra att tänka till.

Jag har flertalet gånger skrivit i denna tråd ( som förvisso är lång och har många inlägg om allt möjligt) och där försökt ge massa tips och råd att kunna överleva på en mindre summa. Oftast är svaren tillbaka att jag är duktig, det är bra gjort osv. Jag är inte ute efter beröm eller att jag är duktig, jag vill ge er tips och inspiration på att det går att få ihop det om man bara planerar och tänker efter. Ert "tänk" är inget jag kan hjälpa till med, det är ni själva som väljer vad ni lägger pengar på och hur ni hanterar er ekonomi. Men att månad efter månad gå back och inte klara sig, då kanske det ändå är dags att börja tänka om och börja planera bättre? Göra prioriteringar på vad som är viktigt och vad som är onödigt?

Blir faktiskt lite ledsen när man här efterfrågar råd och tips, får det nedskrivet, och tar det som kritik tillbaka att man vill avsluta diskussionen och försvarar sitt beteende med att att " jag väljer själv vad jag vill äta". Varför ber du då om råd och tips?

Det är det här jag menar. Jag tycker absolut du kommer med bra tips. Men just när det gäller vad man väljer att äta ur hälsosynpunkt, det är det jag känner att vi inte behöver fastna i. För min del handlar det mer om andra problem än att inte veta vad som är billigt osv också, och jag har förstått att jag inte är ensam om det. Om du kan spara 2000-4000:- i månaden på löneutmätning så har du nog mer än förbehållet tänker jag, och det är ju toppen isåfall! För min del är matkostnaden en del som jag jobbar med och delar med mig av för att jag tror att vi är många som kämpar på olika sätt och av olika anledning. Inte alls meningen att göra dig ledsen.

Jag har också haft privata saker som hänt som plötsligt dragit upp kostnaderna. Har man sparat pengar innan löneutmätning klarar man ju även sånt lättare. Tyvärr gjorde inte jag det då jag hade ett spelmissbruk som jag då inte hade tagit mig ur.

 

[Janina]

Känner igen mej i @Jessica87. Det är så frustrerande när man VET vad man ska göra. Och ändå faller för frestelser. Jag har depression och faller ner i "mörka kaninhål". Det är som en liten djävul sitter på axeln. Jag "förtjänar att åtminstone få lite godis". Sen mår man ännu sämre... Det är nog svårt att förstå för dem som har jättebra karaktär att fatta. Dom min syrra sa: - Va menar du? Vill du må dåligt!?
Nej de vill jag faktiskt inte men förstår frågan Men som vi skrev innan. Vi kämpar på mot förändring

Jag tror faktiskt ingen som hänger här på forumet mår speciellt bra hela tiden. Vi kämpar alla med våra skulder, vår ekonomi och att få vardagen att gå ihop på bästa sätt. Det tär naturligtvis på oss alla. Jag kämpar bla på med mina egna hälsoproblem och mår stundtals riktigt dåligt, vilket jag även skrivit i tråden nyligen.

Men saken är den att vi alla har ungefär samma förutsättningar om vi går på löneutmätning. Beloppet vi har att klara oss på är ungefär detsamma för oss alla, det är ingen ide att sätta på sig någon offerkofta att det är mer synd om dig, mig eller någon annan. Vi har bara ett val, och det är att klara sig på de pengar vi får behålla oavsett hur vi mår, eller vad vi väljer att göra åt våra pengar på. Väljer du tex att lägga mycket pengar på godis som du själv anser är "fel", är det fortfarande ett val du gör och som du kunde kunde gjort annorlunda för att kunna ha råd med något annat eller spara. Det är lika för oss alla här, hur vi än mår.

 

[Jessica87]

Känner igen mej i @Jessica87. Det är så frustrerande när man VET vad man ska göra. Och ändå faller för frestelser. Jag har depression och faller ner i "mörka kaninhål". Det är som en liten djävul sitter på axeln. Jag "förtjänar att åtminstone få lite godis". Sen mår man ännu sämre... Det är nog svårt att förstå för dem som har jättebra karaktär att fatta. Dom min syrra sa: - Va menar du? Vill du må dåligt!?
Nej de vill jag faktiskt inte men förstår frågan Men som vi skrev innan. Vi kämpar på mot förändring

Ja ofta finns det mer än bara lathet eller nonchalans bakom, även om andra kan uppleva det så. Psykisk ohälsa är så vanligt men också ofta tabubelagt. Och även om jag är ganska öppen med både min utmattningsproblematik, ångest och en pågående ADHD-utredning så vill jag helst inte hela tiden hänvisa mina beteenden till det. Jag vet att delar av förklaringen finns där, men jag vet också att man kan jobba och slita sig upp ur det mesta, även om det kanske kräver mycket mer av vissa än andra. En dag i taget.

 

[Hella]

Jag släpper gärna diskussionen, men försöker bara hjälpa till, inte döma dig, även om mina ord är "hårda". Du skriver ju själv att du lägger ner för mycket pengar på utemat/hämtmat, pizza, snacks och dricka, samtidigt som du inte får ihop ekonomin just pga detta. Jag ger bara min syn på saken.

Om du vill lägga alla dessa pengar på mat, det är ditt val och inget jag lägger mig i, men sanningen är ändå att vi lever på löneutmätning och inte kan leva så dyrt varje månad utan att gå back och hamna mer illa till. Valet är ditt, och jag har, med ungefär samma summa som dig i månaden för utgifter, kunnat spara och lever ganska normalt på det ändå, utan att kunna unna mig allt jag vill ha. Vi är båda ensamstående utan barn, har sjukdom som kräver medicin/sjukvård, båda behöver glasögon/linser, och vi har ungefär samma summa pengar att leva för i månaden. Jag kan spara runt 2-4 tusen i månaden, du går back, behöver låna och har det betydligare tuffare med ekonomin än mig. Någonstans i detta så skiljs våra liv enormt mycket åt på vad vi lägger pengarna på, och det är väl där någonstans jag försöker ge tips och råd på det jag klarar bra med ekonomin, och att få andra att tänka till.

Jag har flertalet gånger skrivit i denna tråd ( som förvisso är lång och har många inlägg om allt möjligt) och där försökt ge massa tips och råd att kunna överleva på en mindre summa. Oftast är svaren tillbaka att jag är duktig, det är bra gjort osv. Jag är inte ute efter beröm eller att jag är duktig, jag vill ge er tips och inspiration på att det går att få ihop det om man bara planerar och tänker efter. Ert "tänk" är inget jag kan hjälpa till med, det är ni själva som väljer vad ni lägger pengar på och hur ni hanterar er ekonomi. Men att månad efter månad gå back och inte klara sig, då kanske det ändå är dags att börja tänka om och börja planera bättre? Göra prioriteringar på vad som är viktigt och vad som är onödigt?

Blir faktiskt lite ledsen när man här efterfrågar råd och tips, får det nedskrivet, och tar det som kritik tillbaka att man vill avsluta diskussionen och försvarar sitt beteende med att att " jag väljer själv vad jag vill äta". Varför ber du då om råd och tips?

Känner igen mej i @Jessica87. Det är så frustrerande när man VET vad man ska göra. Och ändå faller för frestelser. Jag har depression och faller ner i "mörka kaninhål". Det är som en liten djävul sitter på axeln. Jag "förtjänar att åtminstone få lite godis". Sen mår man ännu sämre... Det är nog svårt att förstå för dem som har jättebra karaktär att fatta. Dom min syrra sa: - Va menar du? Vill du må dåligt!?
Nej de vill jag faktiskt inte men förstår frågan Men som vi skrev innan. Vi kämpar på mot förändring

Jag tror faktiskt ingen som hänger här på forumet mår speciellt bra hela tiden. Vi kämpar alla med våra skulder, vår ekonomi och att få vardagen att gå ihop på bästa sätt. Det tär naturligtvis på oss alla. Jag kämpar bla på med mina egna hälsoproblem och mår stundtals riktigt dåligt, vilket jag även skrivit i tråden nyligen.

Men saken är den att vi alla har ungefär samma förutsättningar om vi går på löneutmätning. Beloppet vi har att klara oss på är ungefär detsamma för oss alla, det är ingen ide att sätta på sig någon offerkofta att det är mer synd om dig, mig eller någon annan. Vi har bara ett val, och det är att klara sig på de pengar vi får behålla oavsett hur vi mår, eller vad vi väljer att göra åt våra pengar på. Väljer du tex att lägga mycket pengar på godis som du själv anser är "fel", är det fortfarande ett val du gör och som du kunde kunde gjort annorlunda för att kunna ha råd med något annat eller spara. Det är lika för oss alla här, hur vi än mår.

Ja men så är det. Men jag tror att @jessica skrev samma.Det är med lite humor man kan se sina brister. Att nu tar vi nya tag.Vi vet givetvis själva va problemet är. Men det är jättebra råd du ger. Nä offerkoftan är slängd.

 

[Cecilia]

Blev rekommenderad denna tråd av Hella. Precis släppt allt skickat in en skuldsaneringsansökan via budget o skuldrådgivare mycket bra sådan fick jag och har könt mig väldigt ledsen nere ångest o oro i flera dagar o tappat livslusten men har börjat ta hsnd om mitt välmående jag ska spara 10000 kr i månsden f rom juni tänkte jag. Hoppas det dröjer ett halvår innan löneutmätning drar igång el om jag blir godkänd för skuldsanering