- Blev medlem
- 30 Juni 2015
- Meddelanden
- 10 580
- Mottagna reaktioner
- 7 017
- Poäng
- 4 807
Drömmen gav mig mest ångest när jag väl smält den under dagen. Gudarna ska veta vad jag har slitit och inte under ett par år utan under många år! För inte så länge sedan var siktet inställt på att klara en dag i taget. Hjärnan fick aldrig tid att vila eller återhämta sig! Pengarstress dygent runt! Nu när man börjar se ljuset i tunneln och situationen är inte alls så illa som den har varit så tror jag att hjärnan börjar bearbeta och läka.Blev faktiskt väldigt rörd tills slutet av texten och sen så sken man upp av insikten av att det bara var en dröm.Härligt typ ditt undermedvetna som säger till dig och kämpa och inte ge upp.Drömmen gav dig nog pånyttfödd inspiration?