Låt oss säga att du har lån på 1 miljon totalt med 6% ränta.Har du lust att förklara varför inflationen är högre för oss med lån? Jag har endast hört att inflationen äter upp lånen (förmodligen syftar man på bostadslån med lägre räntor varpå lönen ökar i lite högre takt, inte kanske tillämpbart med räntorna på blancolån).
Jag begriper att med högre inflation behöver Riksbanken kyla ned ekonomin genom att höja styrräntan vilket i sin tur driver upp övriga marknadsräntorna. Men bortsett från det, har jag missat nåt?
Stort tack för den förklaringen. Polletten trillade ned med ditt tydliga exempel, tack!Låt oss säga att du har lån på 1 miljon totalt med 6% ränta.
0.06 x 1 000 000 = 60.000kr i ränta per år.
60.000/12 = 5000 kr per månad.
Nu betalar många här minst det dubbla i underskott (ränta) per år i sin deklaration. Men vi tar detta exempel för enkelhetens skull)
Efter det så har rinksbanken höjt styrräntan från -0.25 till 3.75%. Dom har höjt med 400 punkter.
Med tanke på bankerna är som dom är så passar dom över den kostnaden på dig och lite till. Höjer RB 400 punkter så kanske du får 450 punkter dyrare lån.
Du går från 6% ränta till 10.5% ränt på 1 miljon.
0.105 x 1 000 000 = 105 000 kr per år i ränta
105000/12 månader = 8750 kr i ränta per månad
Från att ha haft 5000kr i ränta till att gå till 8750kr i ränta är en procentökning på:
5000/8750 = 0.571
1 - 0.571 = 42.9%
Din personliga inflation på räntekostnader är 42.9% i detta exempel.
Slår man ut detta med inflationen i helhet så blir din personliga inflation mycket högre än dom 9.3% som rapporteras.
Varje person har sin egna inflation. Du kanske bakar och konsumerar mycket smör som har gått upp 50% och har massa lån medan någon annan äter väldigt mycket kampanjvaror från LIDL med 6% inflation utan några lån. Då påverkas ni väldigt olika.
Har du lust att göra samma uträkning på ett bundet bolån på 1.2 miljoner till 1.21 % ränta samtidigt som man har satt undan 400 000 på samma banks sparkonto till 3.25 % för att amortera på samma lån?Låt oss säga att du har lån på 1 miljon totalt med 6% ränta.
0.06 x 1 000 000 = 60.000kr i ränta per år.
60.000/12 = 5000 kr per månad.
Nu betalar många här minst det dubbla i underskott (ränta) per år i sin deklaration. Men vi tar detta exempel för enkelhetens skull)
Efter det så har rinksbanken höjt styrräntan från -0.25 till 3.75%. Dom har höjt med 400 punkter.
Med tanke på bankerna är som dom är så passar dom över den kostnaden på dig och lite till. Höjer RB 400 punkter så kanske du får 450 punkter dyrare lån.
Du går från 6% ränta till 10.5% ränt på 1 miljon.
0.105 x 1 000 000 = 105 000 kr per år i ränta
105000/12 månader = 8750 kr i ränta per månad
Från att ha haft 5000kr i ränta till att gå till 8750kr i ränta är en procentökning på:
5000/8750 = 0.571
1 - 0.571 = 42.9%
Din personliga inflation på räntekostnader är 42.9% i detta exempel.
Slår man ut detta med inflationen i helhet så blir din personliga inflation mycket högre än dom 9.3% som rapporteras.
Varje person har sin egna inflation. Du kanske bakar och konsumerar mycket smör som har gått upp 50% och har massa lån medan någon annan äter väldigt mycket kampanjvaror från LIDL med 6% inflation utan några lån. Då påverkas ni väldigt olika.
Nu kommer vi i princip in på "good debt" territorium där pengar är gratis/får betalt för det. Du är nog den enda på detta forum som sitter i den situationen.Har du lust att göra samma uträkning på ett bundet bolån på 1.2 miljoner till 1.21 % ränta samtidigt som man har satt undan 400 000 på samma banks sparkonto till 3.25 % för att amortera på samma lån?
Bindningstiden löper ut juli 2026 och det amorteras 5 300 kr per månad, samtidigt som det på kontot för amortering sätts in 10 000 kr.
Vi behöver inte räkna in juli för enkelhetens skull.
Stort tack denna uträkning!Nu kommer vi i princip in på "good debt" territorium där pengar är gratis/får betalt för det. Du är nog den enda på detta forum som sitter i den situationen.
Dessutom med bindningstid till juli 2026 finns inget att oroa sig över i närtid.
Sparkonto:
400.000 x 0,0325 = 13000kr som du får in per år
13000/12 = 1083 kr per månad.
Lån:
1200000 x 0,0121 = 14520 kr i ränta per år.
14520/12=1210 kr i ränta per månad
1210 - 1083 =127 kr/månad i ränta
30% återbäring på räntekostnaden. 127 x 0,3 = 38,1kr du får i återbäring
127 - 38,1 = 88,9kr i ränta per månad.
88,9 x 12 = 1066,8kr i ränta per år.
1066,8/1200000 = 0,00089
0,00089 = 0,89% i ränta
Amortering under bindningstiden: 5300 + 10000 = 15300 kr per månad
Med den amorteringen så blir räntan ca 13kr billigare per månad i snitt efter återbäring.
88,9/13 = 7 månader
säg 1 räntehöjning på det så om ett halvår går du break even och efter det så kommer du tjäna på att ha bolån till juli 2026 förutsatt sparkonto räntan håller i sig eller går upp.
Eller om du lägger in 50000 kr till på sparkontot idag med 3,25% ränta så att du har 450000 och får 14625 i ränta på sparkontot så får du pengar/totalt överskott av att ha lånet.
Ja, riktigt bra upplägg måste jag säga på lån/sparande. Kul att se att någon fått till det ordentligt i dessa tider på forumet . Så ska det givetvis vara med inkomst och underskottStort tack denna uträkning!
Man når med andra ord en "break even" i närtid, även inräknat att inkomsten av kapital beskattas när inkomsten av kapital överstiger det berömda underskottet.
Utan att blanda in politik, gud förbjude, så länge som man får skatta för inkomster av kapital ska givetvis underskott på samma vis vara avdragsgillt.
Med dessa förutsättningar skulle jag amortera så lite som är möjligt och sätta in allt på sparkontot. När din bindningstid går ut och den nya räntan överstiger sparräntan då är det bara att pyttsa in dina sparade pengar på lånet.Har du lust att göra samma uträkning på ett bundet bolån på 1.2 miljoner till 1.21 % ränta samtidigt som man har satt undan 400 000 på samma banks sparkonto till 3.25 % för att amortera på samma lån?
Bindningstiden löper ut juli 2026 och det amorteras 5 300 kr per månad, samtidigt som det på kontot för amortering sätts in 10 000 kr.
Vi behöver inte räkna in juli för enkelhetens skull.
Amortering är bunden lika länge som lånet, hade givetvis gjort det upplägget om möjligheten fanns.Med dessa förutsättningar skulle jag amortera så lite som är möjligt och sätta in allt på sparkontot. När din bindningstid går ut och den nya räntan överstiger sparräntan då är det bara att pyttsa in dina sparade pengar på lånet.