Tråden om aktier & handel i värdepapper

[Pojop]

Man kan väll visst sälja på X-dagen och få utdelning. I detta fall 8e maj?

Avstämningsdagen innebär väll bara att det bestäms vilka som har rätt till utdelningen. Men har du sålt på X-dagen och ägt aktier innan sista handelsdag för att vara berättigad till utdelning så har du rätt till utdelning.

Är som du skrev först. 8:e dvs, 3:e dagen syns du inte i aktieboken mer dvs den 11:e

så även om du sålt den 8:e kommer du se ut avstämningen som du är en ägare.

Var tvungen och kika på det.
Det stämmer på svenska aktier och investor är ju svensk.


Avstämningsdag: Den dag då du behöver vara registrerad som aktieägare för att ha rätt till utdelning. Den infaller två bankdagar efter sink-dagen för europeiska, amerikanska och kanadensiska aktier.

Det går att sälja en aktie på X-dagen och ändå ha rätt till utdelning eftersom vi i Sverige tillämpar två likviddagar för försäljning av en aktieaffär. Det betyder att pengar och aktie byter ägare två dagar efter försäljningsdagen. Om du är ägare i nedanstående exempel och säljer på tisdagen står du alltså som ägare fram till torsdagen. Därmed står du som ägare på avstämningsdagen och har rätt till utdelning. Om du vill få utdelningen, se då till att vara registrerad ägare på avstämningsdagen.

 

[Lånforum.se]

Jag köper gärna direkt efter utdelning. Grejen är att många återinvesterar utdelningen, vilket kan ta flera dagar att pengarna dimper in på kontot och sen in i aktien. Vad händer då? Jo marknaden utnyttjar det handlar upp aktien efter utdelning, utdelningen återinvesteras, sen säljer man rätt in i det och aktien faller. Dvs de som köpt aktier igen med hjälp av utdelningen får se aktien underprestera ett tag.

 

[Patron]

Om man vill ha ett lite mera säkert och lönsamare sparande över en längre tid är det bra att tänka långsiktigt när det kommer till att investera i utdelningsaktier. Istället för att enbart fokusera på de aktier som har den högsta direktavkastningen just nu, är det smartare att välja aktier där utdelningen regelbundet höjs i kronor.

Genom att äga aktier i bolag som ökar sina utdelningar regelbundet kan man dra nytta av den ökade vinsten och få en större utdelning över tid. Dessa bolag visar oftast på en stabil och växande affärsverksamhet, vilket gör dem till bra långsiktiga investeringar.

 

[LånaUtanPapper]

@Lånforum.se @Lize

Hur ser ni kring caset en "soft landing" vs en "hard ladning" om man tittar till de största ekonomierna. USA, Kina och Japan? Som jag förstår är ni rätt insatt i vad som händer i globala ekonomin. Varnar för att jag blandar lite engelska och svenska termer, då vissa är mer förståeliga på engelska i makroekonomin,

Har länge vart i kampen att centralbankerna kommer att mjuklanda ekonomin, det eftersom stor del av globala inflationen handlat till stor del om supply chain issues, Givetvis också alla covidpengar som trycktes för att skapa inflation och skydda oss från deflation när hela världen stannade upp på en dag.
Supply chain återhämtade sig riktigt bra och inflationen kom ner till slutet av förra året rätt kvick i exempel USA till 3%. Tänkte fortfarande att detta fixar vi snart. Arbetsmarknaden såg tight ut, inflationen kom ner (mycket pga Kina som exporterade deflation, men dom börjar sakta komma ut ur deflation och långvarig lågkonjuktur), sen så siffror som PMI, Construction och Manufacturing såg inte alls ut att ta så mycket stryk som skulle lira med en hard landing.

Idag så ser det lite annorlunda ut ett halvår senare. Arbetsmarknaden börjar visa tecken på svaghet även om det inte är katastrof än, PMI, ISM, Manufacturing siffrorna som kommer ut börjar vara relativt låga och ser ut att trenda i linje mot vad som skulle vara recessionary historiskt. Positivt är väll fortfarande att konsumenten spenderar och GDP är på relativt stabila nivåer i USA

Sen har vi Japan som är otroligt skuldsatt och äger otroliga mängder statsskulder och inte klarar av att höja räntan med än några tiondelar utan att förstöra landet. Higher for longer börjar påverka dom rätt mycket och vi ser deras valuta JPY tappa mycket värde, vilket har gjort att Japanska Centralbanken har börjat bli tvungna att sälja USA:s statsskuldepapper till Yen för stabilisera sin egna valuta (Yellen/Jpow var inte glad när det hände oannonserat nyss). Det i sin tur har gjort Yields (räntan man får av att äga amerikansk statsskuld) har gått upp lite mer än marknaden förväntat sig. Som i sin tur har lett till marknadsräntorna har trycks upp ytterligare för att låna pengar och ser ut att fortsätta på det spåret ett tag om Japan fortsätter att sälja. Räntorna på Företagslån och krediter, huslån, lån och krediter fortsätter upp. Det samtidigt som allt fler företag varje månad blir tvungna att omförhandla gamla lån som löper ut och vissa ta nya lån. De höga räntorna har lett till att allt fler företag får säga upp personal i USA.

Dom har inte riktigt samma skyddsnät som oss med semesterlön, uppsägningstider, akassa, lika mycket fackliga skydd, inkasson, kfm, sos etc. Även om dom har viss försäkring via "continued jobless claims". Men generellt sätt så blir landningen mycket hårdare i USA om arbetsmarkanden börjar ta stryk.

Sen är det verkligen lite kris/lehman-varning på Japan (världens tredje största ekonomi). Destå längre USA har higher for longer på räntorna 5.5% destå mer attraktivt blir det med carry trades. Japans egna 10 åring ligger på 0.9% medan USA:s ligger över 4.5%. Många vill låna av Japan och många större spelare i Japan inser fördelarna med att fly deras egna valuta när man kan få 4-5-6% av ligga i amerikanska money markets istället det sätter ytterligare press på JPY som blir allt svagare (samtidigt som sagt som BOJ säljer skulder som trycker upp dessa räntor). Amerikanska räntekostnader bli skyhöga varje månad. För dom måste betala ut denna ränta till alla som äger deras treasury bonds. USA:s Yield curve är nu inverterad den längsta tiden på snart 100 år,

Banker och skuggbanker (blackrock/vanguard etc) brukar låna på den kortare delen (det man kallar högre upplåningskostnader) och låna ut längre delen av yields och få arbitrage däremellen utöver sina egna marginaler. När räntekurvan normaliseras så kommer det innebära enorma förluster för banker om det i kombination innebär högre arbetslöshet.

Sen har vi dollarn. Aktiemarknaderna brukar inte trivas när dollarn går upp. Utan då säljer många för att rida upp dollarn istället. Vi kommer snart till en period i sommarn när dollarn (DXY som benchmark) förmodligen kommer ta ett ben uppåt. Det PGA av att övriga centralbanker snart blir tvungen att sänka räntan. Ex Canada, Europa, England. För att inflationen där har kommit ner närmare målen än i USA och konkjukturen viker ner allt mer. Vilket skapar ovan effekt som jag beskrev japan har problem med. Delvis "Carry trades". Man letar sig till starkare valuta som ger bättre avkastning i Money markets. Om USA verkligen håller räntan till September eller November som marknaden prisar in och övriga banker börjar sänka snart (sverige har redan börjat) så kommer det i teorin i sommar stärka dollarn och sätta press (utöver yields) på större index som SPX och Nasdaq som säljs av. Det i sin tur kan mycket väl leda till att antal uppsägningar accelererar och att tillväxten stannar av i GDP. Att det blir kedjeeffekt. Marknaden kan bli trött också på all wartime spending usa håller på med i typ 3-4 krig samtidigt och risken för en bear-steepening finns i yieldsen där långa delen av kurvan normaliserar sig över korta delen (1 månad - 3 år). Skulle vara otroligt tungt för marknaderna att absorbera om 10 åringen rusar mot 5.5%, skulle dessutom innebära att carrytrades och dollarn skjuter i höjden.

Vi har redan fått se FED ge vika lite på QT (att man säljer olika värdepapper från sin balansräkning). Tapering QT kallar man det från 60 Miljarder dollar i veckan till 25 miljarder dollar i veckan (marknaden förväntade sig 30). Men jag tror inte det blir så i verkligheten med start Juni. Jag tror att det var en statlig "bailout" till Japan och att QT i verkligen kommer ligga ungefär på samma nivåer. Delvis att Japan kan sälja amerikanska statslånepapper för 35 miljarder dollar och FED för 25 miljarder dollar, eller något i den stilen för att rädda Yen. Sen kan man se i ex M2SL (Usas Money supply) att man börjat utöka antal dollar i cirkulation igen, i teorin är detta att sippra ut mer inflation. Jag tror att det också kan vara att mina inte trycker pengar för egen skull, utan att man har lämnat en kreditlina uppe för Japan. Men oavsett så bör det trycka upp likviditeten i globala systemet och göra det svårare för inflationen att komma ner till 2%. Vilket i teorin innebär higher for longer på räntorna tills saker börjar krascha/jobbmarknaden krashcar och då normaliserar vi räntekurvan i USA som innebär att vi kommer se en bankkrasch igen i åtsmindstånde någon skala om dom inte har ordentligt med kapital.

Jag tror att detta med statskulder, banker och lån i olika former (inte minst bland företag och kontorslån) som omförhandlas verkligen börjar komma att sätta press på marknaderna snart. Tecken börjar komma fram både i arbetsmarkanden i USA, i centralbankerna och i makroeknomisk data som kommer ut varje vecka och månad. Historiskt sett efter en räntecykel när man hållt federal funds rate på toppen (i detta fall 5.25-5.5%) i mer än 8 månader har det aldrig slutat bra. Man har hållt räntan över 8 månader vid 3 tillfällen. Före finanskrisen, före IT bubblan och 1969-1970 på Paul Volckers tid. Det har inte slutat bra i något av dessa tillfällen för aktiemarknaden. Nu sitter vi på 10 månader i "higher for longer"

Personligen så börjar jag tyvärr gå från optimistisk för softlanding till inse att chanserna för en "hard ladning" och finanskris ökar ju längre inflationen vägrar komma ner och ju längre USA får leva med higher for longer. Det kommer också sätta press på ECB och Sverige och andra länder att sänka mindre än vad som egentligen behövs/öka chansen för global recession pga valutaeffekten. Japan har så jäkla hög skuld/gdp att det finns tom risk för defaults. Liknande Mexico på 80-talet eller Island/Grekland under/efter finanskrisen.

Blir spännande 1-2 år framöver att se vart vi landar i. Hittils har ju inte kvartalsrapporterna efter 2022 vart allt för pjåkiga, något som är positivt. Men världen kommer hålla andan inför varje inflations och NFP/Arbetslöshetsrapport och en del makrodata nu kommande tid.

Vart ser ni i övrigt dom stora riskerna? Krig och supplychain, maktkamper i handelskrig mellan kommunism och demokratiska länder, Japans situation, Kina, råvarupriser som Olja, Koppar etc som är påväg upp och möjligtvis inflatoriska, Statlåneskulder, Omförhandlingar av företag och bostadslån, arbetsmarknaden eller något annat?

 

[Lånforum.se]

@LånaUtanPapper vet ej varför det flyttades.

Oj det var mkt text... Men här kommer ett kort svar: Japan behöver du nog inte oroa dig över, de har haft hög statsskuld sen... 30 år tillbaka? Och det verkar gå bra. Japanska börsen har fått ett rejält uppsving vilket brukar föregås av bättre tider, så ser bra ut för dem. Bnp upp, skuld automatiskt ner...

Vart ser ni i övrigt dom stora riskerna? Krig och supplychain, maktkamper i handelskrig mellan kommunism och demokratiska länder, Japans situation, Kina, råvarupriser som Olja, Koppar etc som är påväg upp och möjligtvis inflatoriska, Statlåneskulder, Omförhandlingar av företag och bostadslån, arbetsmarknaden eller något annat

Allt det där har redan börsen prisat in som.det heter, dvs inga nyheter.

För att det ska skita sig måste något nytt otrevligt hända som ingen tänkt på. Möjligen att räntan börjar gå upp igen, det är det ingen som direkt räknar med.

 

[Terry_]

Jag har hört att vissa rika lever bara på avkastning utav sina aktier.

Då noterar jag att Nordea exempelvis betalar ut cirka 11 kronor i utdelning - per aktie.

En aktie kostar 131 kronor.

Kan någon matematiker hjälpa mig räkna ut. Hur mycket pengar måste man ha i Nordea för att få 100.000 kronor per år i utdelning?

 

[Insatt]

Jag har hört att vissa rika lever bara på avkastning utav sina aktier.

Då noterar jag att Nordea exempelvis betalar ut cirka 11 kronor i utdelning - per aktie.

En aktie kostar 131 kronor.

Kan någon matematiker hjälpa mig räkna ut. Hur mycket pengar måste man ha i Nordea för att få 100.000 kronor per år i utdelning?

9091 st.
Finsk källskatt på det om du har det i ISK (om du inte hade med det i beräkningen).

 

[Lasseman]

Jag har hört att vissa rika lever bara på avkastning utav sina aktier.

Då noterar jag att Nordea exempelvis betalar ut cirka 11 kronor i utdelning - per aktie.

En aktie kostar 131 kronor.

Kan någon matematiker hjälpa mig räkna ut. Hur mycket pengar måste man ha i Nordea för att få 100.000 kronor per år i utdelning?

Mjo, haft att göra med ett par som önskat få skjuta på betalning till en viss vecka pga att utdelning ska komma då.

 

[Insatt]

Man kan begära tillbaka delar av den finska källskatten året efter:

Nordeaaktier – hur kan jag få återbetalning av finsk skatt på utdelning?

I Finland gäller en ny lag om källskatt på aktieutdelningar från 1 januari 2021. Lagen berör alla aktieägare bosatta utanför Finland, med innehav i finska noterade publika bolag som förvaras hos en bank utanför Finland.

www.nordea.com

 

[Terry_]

9091 st.
Finsk källskatt på det om du har det i ISK (om du inte hade med det i beräkningen).

Tack för svar

9091 aktier alltså. Det är cirka 1.2 miljoner.

Ingen övermäktig summa för att kunna få 100 000 bara sådär. Sen visst skatt tillkommer.

Men finns nog en hel del svenskar med 2-3 miljoner på börsen där dom sedan kan skörda.