Spelat bort en halv mille, bröstat en kanin.

[Klarat en Skuldsanering]

Spelmissbrukaren som fick Skuldsanering.
Fråga mig.
Genomgått både 3 årig löneutmätning och 5 årig Skuldsanering. Orsak: Överbelåning pga spelmissbruk.
Summa: 550.000kr
Med ränta: 850.000kr när skusan började.
Jobbade heltid under hela 8 års perioden.
Löneutmätningen var på: 14.000kr/mån (betalade uteslutande ränta i 3 år ändå ökade skulden)
Skuldsaneringen: 12.000kr/mån.
Inkassobolagen fick tillbaka stor % av sina pengar.
Verkligheten: ca 1.2 miljoner kr ihoparbetat och betalat.
”Spelade bort en halv mille, bröstade en kanin.”

Är du i samma sitts?
Har du frågor?
Kan besvara det mesta om casinovärlden där jag besitter extremt mycket kunskap eller till hur man klarar vardagen eller vad man gör när det ser som mörkast ut. Mina tidigaste inlägg här på forumet då var jag på gränsen att ta steget till självmord.
Här står jag idag. Skuldfri.
…men det värsta av allt, är att jag fortfarande spelar idag.
Välkommen med frågor och input då fler och fler ansöker om Skuldsanering pga spelmissbruk vill jag hjälpa till.

 

[linsluzz]

Spelar du på en måttlig nivå nu? Eller dras du fortfarande till att ta lån för att kunna spela?

 

[Klarat en Skuldsanering]

Det finns ingen måttlig nivå. Antingen spelar man eller så spelar man inte. Summorna sätts enbart av det ekonomiska inflödet jag ser i min bankapp. En gammal spelmissbrukare som jag kan aldrig backa ner. Finns det pengar och jag vill spela så spelar jag. Men inget sug finns om inga pengar finns. Där skiljer jag mig mot många andra tror jag.
Men nej, har aldrig lånat pengar igen. Och kommer aldrig göra det. Speciellt inte för att spela. Aldrig igen. Efter en sån guldbiljett som Skusan ut ur skuldträsket vet man att man inte får en till sån chans i livet och jag sätter mig aldrig i den sitsen igen. Pengar behöver jag inte. Något man lär sig av 8 år av att ge alla pengar man tjänar till KFM är att överleva snålt. För över ett decennium sedan fick man panik när man spelat bort sista kronan och tog ett lån för att klara av att köpa mat och spela vidare lite. Den paniken kommer aldrig infinna sig igen. Så visst kalla det att spela med måtta. Jag kallar det för att spela med disciplin och självrespekt för mitt framtida liv. Läxan lärd. Spelberoendet kvarstår men endast när det finns tillräckligt med medel till den. Är det knapert tänker jag inte på spel. Alls. Lärd. Gammal. Vis. Men dum nog att spela vidare. På mitt sätt. Talat som en sann spelmissbrukare.

 

[Terry_]

Vill du sluta spela?

 

[Småland]

550k i lån är ju inte dödsstöten. Antar att det var mycket sms-lån och andra skräp-lån? Jag hade som mest 480k i lån och dessa kostade mig som mest 6500:- i månaden.

 

[Terry_]

550k i lån är ju inte dödsstöten. Antar att det var mycket sms-lån och andra skräp-lån? Jag hade som mest 480k i lån och dessa kostade mig som mest 6500:- i månaden.

Fick inte heller ihop det.

Löneutmätningen var på 14.000 i månaden = 170.000 per år.
På sex år är det en miljon kronor?

Även om räntorna var groteska så är det så pass hög summa att det borde varit borta efter några år.

 

[Klarat en Skuldsanering]

Det kommer alltid finnas ett sug i mig. Men idag med disciplin. Men det snabba svaret är: Nej. Det är ett av mina största intressen. Jag vill inte sluta spela. Frågan har jag ställt till mig själv. Och jag har varit i både Las Vegas och setat hemma i soffan och spelat. Och svaret är otvedtydligt nej.
Jag missbrukar inte spelet idag. Men vill jag spela så spelar jag. Däri ligger den stora skillnaden (det är en vilja idag inte ett missbruk) efter att ha missbrukat spel före, och sedan genomgått en skuldsanering pga det och inte missbrukat det efter.
Det må låta naivt. Men om 5 år kommer jag säga samma sak. Och fortfarande ha en fungerande ekonomi och kunna spela när jag vill. Det jag menade i tex mitt förra inlägg att jag inte har pengar, är då pga att jag sparar till något och inte kan unna mig spel och då tänker jag inte på spel. Jag är inte pank. Det har jag varit tillräckligt under dessa 8 år av existensminimum! Vill jag ha en iPhone 15 så cashar jag den och får leva lite snålt en månad. Likadant nästa inköp av mitt PS5 osv. Lånar icke! Aldrig mer. Och när detta sker har jag inte råd att spela och tänker då inte alls på spel. Kan rulla förbi 1-2 månader utan att jag spelar. För siktet är inställt på ett större inköp. Något man inte hade chansen till att göra under Skuldsaneringen. Tjänar lika bra om inte bättre idag och att få behålla en full månadslön överraskade mig över hur fort det går att casha ihop dyrare saker på bara ett par månader. Medans under en Skuldsanering fick man vänta 6 månader i stöten på den där betalningsfria månaden där man fick behålla en månadslön som iaf gick åt till det man inte kunnat unna sig på halva året.

Med den erfarenheten jag besitter om casinovärlden faller jag inte i samma fallgrop två ggr. Något jag är skrämmande observant på när jag tex besöker Casino Cosmopol i Stockholm. Därinne hänger panikångesten i luften men väldigt få människor tittar upp från sina slots eller bord. Ibland har jag gått dit bara för att dricka en drink och bara tittat på folk, och i början var det för att utmana mig själv att se om man kunde gå in där utan att spela. Gick hur bra som helst.

En gång satt jag utanför på Scandic Hotels uteservering mitt emot Casinot i Sthlm och såg på folk som kom och gick i entrén. En gick ut, tog ett sms lån, fick ett samtal där jag hörde honom prata om inkomster, han fick onekligen lånet och vände in igen. Han sträckte på sig med ett helt annat sätt än när han valsade ut halft ihopsjunken. Sett folk som gått ut, ner på pantbanken och komma tillbaka och gå in. Antagligen utan klockan eller mobilen i ägo. Jag kunde tom se om folk skulle gå in eller inte. Den bestämdheten i stegen och blinken går inte att missa när man själv haft den. Som oftast iaf slutar med en Walk of Shame ut på kvällen.

Besviken på personalen som ska vara utbildade i att se problemspelare och ha ansvars/omsorgssamtal med dem, som kan stå på samma plats en hel kväll och totalt missa de mest uppenbara spelmissbrukarna bara meter ifrån dem. Men det är en historia för en annan dag. Jag är bara så lärd idag och delar gärna med mig av allt jag kan nu.

 

[Klarat en Skuldsanering]

550k i lån är ju inte dödsstöten. Antar att det var mycket sms-lån och andra skräp-lån? Jag hade som mest 480k i lån och dessa kostade mig som mest 6500:- i månaden.

Det var faktiskt rätt stora lån. Största var blanco på närmare 200.000. Jag tog stora lån. Jag betalade ju tillbaka 1.2 miljoner. Så några 6500kr/mån var inte min sitts. Men förstår hur du tänker. Min kreditvärdighet var så låg att sms-lånen blev jag aldrig beviljad på slutet. Glad jag bara hade Monetti tror jag dem hette och dem värsta av alla Vivus. Men dem blev jag av med precis innan löneutmätningen började. Duckade den kulan bra.

 

[Klarat en Skuldsanering]

Fick inte heller ihop det.

Löneutmätningen var på 14.000 i månaden = 170.000 per år.
På sex år är det en miljon kronor?

Även om räntorna var groteska så är det så pass hög summa att det borde varit borta efter några år.

Hade löneutmätning i 3 år. Då var summan 550.000kr.
Jag var så nere i mörkret att jag bara jobbade och betalade. Efter 3 år kontaktade jag KFM själv för att höra hur länge till jag skulle betala. Det var först då jag tog första egna kontakten då jag vaknade upp en morgon och bara vill vända på livet till positivitet. DÅ fick jag reda på att jag hade en total skuld på över 800.000kr så dem 3 år jag betalade in 504.000kr trodde jag att jag borde vara fri så hade skulden ist ökat med 300.000kr. Det gick rätt fort att få till en inledande skuldsanering efter möte med kommunens Budget och Skuldrådgivare och ansökan som då var i pappersform till KFM. Mardrömsräntor. Men ändå inte det värsta min rådgivare hade sett i vår kommun. Och den stackaren hade råkat ut för just Vivus dröjsmålsränta bla.

 

[Terry_]

Sista frågan, vad betyder bröstat en kanin?